Små vätskefyllda blåsor på kroppen – Vad beror de på och när ska du söka vård?

Små vätskefyllda blåsor på huden kan verka ofarliga vid första anblick, men de kan i själva verket signalera allt från tillfälliga hudreaktioner till allvarliga genetiska tillstånd. De kan uppstå på grund av eksem, virusinfektioner eller ärftliga hudsjukdomar, och blåsornas placering, antal, smärtnivå och förekomst i skov kan ge viktiga ledtrådar. I den här artikeln får du en heltäckande genomgång av de vanligaste orsakerna till dessa blåsor, vad de innebär för din hälsa – och när det är dags att söka vård.

Dyshidrotiskt eksem – kliande blåsor på händer och fötter

Dyshidrotiskt eksem, även kallat pomfolyx, är en form av eksem som framför allt drabbar händer och fötter. Det typiska är att små vätskefyllda blåsor uppstår på fingrarnas sidor, i handflatorna eller på fotsulorna. De kliar intensivt och kan ibland göra ont. Efter ett tag torkar blåsorna ut, spricker och huden börjar fjälla. Besvären kan vara mycket plågsamma, särskilt för personer som har upprepade skov.

Eksemet uppträder ofta i skov och är vanligare under vår och sommar. Det är inte ovanligt att det förvärras i samband med stress eller värme. Många som har dyshidrotiskt eksem har också annan typ av eksem, som atopiskt eller kontakteksem. Blåsorna kan vara väldigt små men också sammansmälta till större, mer smärtsamma bål.

Behandlingen består ofta av kortisonkräm – receptfri vid lindriga besvär, och starkare preparat på recept vid svårare fall. Ljusbehandling kan ibland bli aktuellt. Det är viktigt att undvika att klia sönder blåsorna, då risken för infektion ökar. Mjukgörande produkter och skyddshandskar kan vara till hjälp i vardagen.

Epidermolysis bullosa – ärftlig sjukdom med skör hud

Epidermolysis bullosa (EB) är en grupp ovanliga ärftliga hudsjukdomar som gör huden extremt ömtålig. Personer med EB kan få blåsor vid minsta friktion – till exempel vid att dra av ett plåster, gnugg mot kläder eller till och med en lätt beröring. Sjukdomen förekommer i flera former, där vissa är lindriga medan andra är livshotande.

Blåsorna kan uppstå både på huden och i slemhinnorna, och i de svåraste formerna påverkas även matstrupen och ögonen. EB delas in i flera undergrupper beroende på var i huden blåsorna bildas: simplex, junktional, dystrofisk och Kindlers syndrom. Vid simplexformen sitter blåsorna ytligt, medan dystrofisk EB ofta ger djupa sår med ärrbildning. Junktional EB kan orsaka blåsor i hela kroppen samt allvarliga komplikationer hos små barn.

Det finns idag ingen botande behandling, men symtom kan lindras med skyddande förband, smärtstillande, näringsstöd och nyare läkemedel som geler och genterapier under utveckling. Multidisciplinära team inom vården följer ofta personer med EB regelbundet och anpassar insatserna efter symtomens svårighetsgrad.

Vattkoppor – virusinfektion som ger vätskefyllda utslag

Vattkoppor är en mycket vanlig virussjukdom hos barn, orsakad av varicella zoster-viruset. Infektionen börjar ofta med feber och värk, följt av ett snabbt utslag med små, vätskefyllda blåsor. Utslagen börjar på bålen men sprider sig ofta till ansikte, hårbotten, mun och till och med slemhinnor. Blåsorna kliar kraftigt och kan spricka, vilket leder till skorpbildning.

Barn som river och kliar mycket, särskilt de med eksem, riskerar bakterieinfektion i blåsorna. I ovanliga fall kan vattkoppor leda till allvarliga komplikationer som lunginflammation eller hjärninflammation. Det är viktigt att hålla barnet hemma tills alla blåsor har torkat in.

Behandlingen är oftast symtomlindrande med kylbalsam, antihistamin och vila. Vid hög risk för komplikationer kan antivirala medel användas. Vuxna kan också drabbas, och då är sjukdomen oftast mer intensiv.

Bältros – återaktiverat virus ger smärtsamma blåsor

Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor – varicella zoster – men uppträder när viruset reaktiveras senare i livet, ofta efter 50 års ålder. Utslagen är ofta ensidiga och följer ett nervmönster, med kraftig smärta och klåda som föregår blåsbildningen.

De vätskefyllda blåsorna kan infekteras och orsaka bestående nervsmärtor (postherpetisk neuralgi). Antiviral behandling bör sättas in inom 72 timmar från symtomdebut för att ha god effekt. Bältros kan vara extra allvarligt om det drabbar ögat och kräver då sjukhusvård.

Vaccin mot bältros finns tillgängligt och rekommenderas för personer över 65 år eller vid nedsatt immunförsvar. Behandlingen kombineras ofta med smärtlindrande och inflammationsdämpande medel.

Pustulosis palmoplantaris – psoriasisliknande sjukdom med blåsor

Pustulosis palmoplantaris (PPP) är en autoimmun sjukdom som ger små, vätskefyllda blåsor i handflator och fotsulor. Till skillnad från dyshidrotiskt eksem är PPP inte allergisk utan inflammatorisk. Blåsorna kan samlas i grupper och få en brunaktig ton när de spricker. Ofta är det smärtsamt att gå eller använda händerna.

PPP drabbar oftare rökare och personer med psoriasis eller autoimmuna sjukdomar. Behandlingen kan innefatta starkare kortison, ljusbehandling, eller systemiska läkemedel som dämpar immunsystemet. Det finns idag inga botemedel, men besvären kan lindras vid rätt behandling.

Blåsor vid infektion – tecken att ta på allvar

När vätskefyllda blåsor blir varfyllda eller uppträder med röd, varm och svullen hud runt omkring, kan det vara ett tecken på bakteriell infektion. Detta är vanligt efter att man kliat sönder blåsor vid exempelvis vattkoppor eller eksem. Infektionen kan sprida sig och i värsta fall orsaka blodförgiftning.

Vid tecken på infektion – som feber, frossa eller varbildning – är det viktigt att söka läkarhjälp för eventuell antibiotikabehandling. Personer med nedsatt immunförsvar bör vara extra observanta.

Så skyddar du huden mot blåsbildning

Oavsett orsak finns det flera saker du kan göra för att förebygga blåsor:

• Använd mjukgörande krämer för att hålla huden smidig
• Undvik allergiframkallande ämnen som nickel, parfym och latex
• Använd bomullshandskar vid hushållsarbete
• Skydda huden mot friktion
• Hantera stress med vila, andningsövningar eller terapi

Blåsor hos barn – viktiga varningssignaler

Barn som får blåsor redan vid födseln eller kort därefter bör alltid undersökas av barnläkare och hudspecialist. Det kan då handla om ärftliga tillstånd som epidermolysis bullosa. Föräldrar bör också vara vaksamma om blåsorna kommer ofta eller inte läker som de ska.

I vissa fall kan specialistvård och genetisk rådgivning bli aktuellt. Barn med svåra former av EB får ofta hjälp av multidisciplinära team och måste skyddas från friktion och infektioner.

När ska du söka vård?

Du bör kontakta vården om:

• blåsor uppstår utan tydlig orsak
• blåsor blir infekterade eller smärtar mycket
• du har andra symtom som feber, trötthet eller svullnad
• blåsor påverkar slemhinnor, syn eller matintag
• ditt barn föds med blåsor eller drabbas ofta utan yttre orsak

Tidigare och korrekt diagnos kan vara avgörande för rätt behandling. Vätskefyllda blåsor kan vara kroppens sätt att säga att något inte står rätt till.